Hur är partierna finasierade?

Vänner! 

Det här inlägget handlar väldigt lite om Uppsalatrakten utan tar vid där det senaste inlägget slutade.

Senast blev det ett inlägg om hur SD:s Simon Alm använt skattepengar för att hyra/leasa bil som skulle användas för hans förtroende uppdrag inom region Uppsala, han använde även bilen privat och för uppdrag för SD som inte var relaterat till region Uppsala.  

En fråga som vi medborgare bör ställa oss är hur partierna är finansierade. 

Jag snubblade över en artikeln från Dagens arena Dagens arena 2018-02-12  Den största delen av politiska partiers verksamhet finansieras via (suprise) skatter. Via partistöd kommer 62,6 procent jämfört med medlemsavgifterna som står för 0-4 procent av partiernas inkomster. Centerpartier och Socialdemokraterna utmärker sig då C de fick 1,8 miljarder från sin tidningskoncern 2005 och S med A-lotteriet som drar in ca 30 procent av partiets intäkter. Tänk på det nästa gång innan du köper en femmanlott. 

 Partistödet har ökat trots att medlemmarna i politiska partier minskat. Orsaken till det ökade stödet beror på ökade kostnader för partierna. Kostnaderna ökar tack vare mer professionella valkampanjer. 

Kära läsare, nu har du kanske du helt har förträngt den senaste valkampanjen vilket är fullt normalt. Här kommer en snabb rekapitulation men ha skämskudden redo! 

Center hade valaffischer som “Framåt” KD “Skydda henne inte förövaren” S “Jag vill ha en skola som ger varje barn möjlighet att växa” L “Mot extremism”  

Bortsett från det absolut intetsägande “framåt” från C så är budskapet på de andra affischerna helt uddlösa, det skulle krävas ljus och lykta att hitta folk som var emot budskapet “skydda henne inte förövaren”.  

Partierna borde fundera på varför de överhuvudtaget sätter upp valaffischerna och om det är detta som menas med professionella valkampanjer så kan man konstatera att det inte väl använda pengar.  

Visst valkampanjer är mer än valaffischer med menlösa budskap men Liberalerna som gjorde ett namnbyte inför valet fick knappas betalt i form av fler röster. Olika typer av fokusgrupper kostar pengar, sociala media folk som ska kopiera Obama kampanjen från 2008 kostar pengar men det verkar ge dålig utdelning. Det verkar finns lite svensk forskning om hur effektivt dörrknackning är https://politologerna.wordpress.com/2013/12/07/hur-effektiva-ar-samtalskampanjer-egentligen-ett-varningens-ord-fran-forskningen/ 

Men inför valet 2014 i Örebro genomförde S mest dörrknackningar där och fick mest röster. Vad som forskningen visar är att dörrknackning ökar valdeltagandet och att soffliggarna i större utsträckning hade röstat på S om de gått och röstat. Därför kan det vara en smart strategi från S sida att satsa på dörrknackning. Varför allt detta tjat om dörrknackning? Jo de som går runt och knackar dörr är allt som oftast vanliga obetalda partimedlemmar och visar att det inte alls krävs mer pengar för att genomföra en “professionell valkampanj".              

Säga vad man vill om SD och men de är konsekventa i sin grundfråga och brukar sägas vara den enda vinnaren i valet. I resten av samhället ställs krav på effektivitet, färre ska göra mer för mindre pengar.  I politiken gäller det omvända, tappar de partimedlemmar vill de ha mer (skatte)pengar. 

 Vilka belopp rör det sig då om? Partistöd till de centrala partiorganisationerna för 2017 såg ut så här alla siffor i miljoner kronor, S  45,3 M 37,2 SD 21,7 MP 14,5, C 13,7 V 13,3 L 12,9 KD 11,9  och FI 1,7.  

Demokrati ska få kosta men otydliga regler som öppnar för tolkningar om hur pengarna får användas gör att vi knappast har sett det sista av oaktsamhet med skattemedel.  

Till sist ett lästips om man vill ha lite mer kött på benen.  

Jonas Valcos har skrivit mycket intressanta saker om friskolor och betygsinflation men i Norran från 2009-02-04 finns en artikel om partistöd Norran 2009-02-04  artikeln den har några år på nacken men vi kan räkna med att det mesta är sig likt. 

DTM